100214

Dear Diary
Som jag visste uppfylldes inte de förhoppningar jag hade igår. Vi åkte skridskor och det var väl trevligt, som kompisar.

Jag vet varken in eller ut. Jag är så osäker på mina känslor för honom att jag ser ingen rätsida på det hela. Jag vet helt enkelt inte.

Alla hjärtans dag är i alla fall överskattat. Precis lika överskattat som julafton, nyårsafton, midsommarafton, påsken, halloween osv. Jag hatar det.

100213 nr 2

Dear Diary
Hur kommer det sig att man alltid lägger in det man vill i vad människor säger?

Min förälskelse frågade om vi ska åka skridskor imorgon, jag sade naturligtvis ja. Sen började jag tänka, lite väl mycket kanske. Jag vet att han gillar någon som inte går i samma klass som honom (vilket jag inte gör), men eftersom att han inte är svensk och jag översatte via google translate vad han skrivit till en kompis på sitt hemspråk. Så det var så jag tolkade det, jag kan ju ha tolkat detta fel eftersom att google translate inte alltid är helt korrekt.

Nu har jag börjat fundera om det är jag, och sen med tanke på att han frågade om vi skulle åka skridskor imorgon. Och som ni alla vet är det Alla hjärtans dag. Sen kanske ni förstår vad jag har lagt in i det.. Med tanke på vad jag lagt in i det han sagt kommer jag mest troligt bli besviken imorgon. Troligtvis vill han bara träffa mig för att vi är kompisar.

Nåja, time will tell.

100213

Dear Diary
För tillfället vältrar jag mig i min egen olycka. Jag vill bara ta mitt pick och pack och starta om någonstans långt borta. Lämna allt som gör att jag mår dåligt och bara börja om på nytt, en nystart helt enkelt. Tyvärr är det inte så lätt.

Jag avskyr att vara ensam, jag vill alltid omge mig med människor. Idag är jag ensam. Min mor och syster är borta och min far är inlagd på sjukhus. Jag är helt ensam. Förutom matteboken då, men den räknas inte.

Jag önskar jag kunde ringa den jag helt av allt vill umgås med och be honom komma hit. Synd bara att han bor på andra sidan staden och det går inga bussar för honom. Sen umgicks jag med honom igår och det kan kännas konstigt att be honom vara med mig idag också. Speciellt med tanke på vad jag känner för honom, även om han troligtvis inte känner det samma för mig.


Bild från ffffound


100212

Dear Diary
Dagen började bra, men sen gick det bara utför. Jag vet varför jag mår dåligt och det är helt naturligt att jag mår dålig över det. Jag känner mig inte mogen nog att tala om vad det är som gör att jag känner såhär. Det är en blandning av bra och dåliga känslor som tillsammans är en väldigt dålig kombination. En av de känslor jag känner och för tillfället avskyr är kärlek. Jag är kär, men jag vill inte vara kär i den personen. Vi är så bra kompisar att jag aldrig kommer att säga något, men samtidigt våndas jag varje gång jag umgås med honom för att han inte vet vad jag känner.

Just nu känner jag mig väldigt deprimerad och det gör ont inom mig.


Bild från ffffound


100206

Dear Diary
Idag var jag återigen på scouterna eftersom att vi har en hajk i helgen, dock valde jag att sova hemma. Så jag åkte dit imorse och kom hem strax efter åtta.
Jag blev så less på två av mina kompisar på slutet innan jag for hem. De förstod att jag blev less också, men de bryr sig inte. Det är verkligen irriterande när de inte lyssnar på vad jag säger. Jag har varit kompis med en av dem i 10 år och den andra i 6 år, så jag kommer vara lika glad som vanligt nästa gång jag träffar dem. Förhoppningsvis lyssnar de på vad jag säger då.

Jag var så nära att faktiskt börja gråta idag eftersom att jag blev så irriterad och sur. Det är verkligen jättekonstigt eftersom att jag vanligen inte kan gråta. Jag har börjat bli väldigt labil på sistone.

När jag kom hem såg jag i alla fall Melodifestivalen med pappa, min favorit var helt klart Salem Al Fakir med Keep walking on. Det känns som om jag hittat en ny artist att lyssna på. Synd bara att man inte får höra låtarna förrens om nån vecka.


Bilden är från ffffound


100205

Dear Diary
Även om detta inlägg skrivs den 6:e så är det om den 5:e, eftersom att jag inte hunnit gå och lägga mig än.

Idag var alltså den dag jag tog mitt körkort. Jag är obeskrivligt nöjd och har gått på moln hela dagen. Att få sitta i bilen och köra själv är en frihetskänsla som är helt omöjlig att beskriva. Det känns bara så bra! Att få höra orden "Ja, och då godkänner jag dig" på uppkörningen gav en enorm lättnad även om jag inte trodde det först. Jag var stensäker på att jag skulle bli kuggad. Lyckligtvis blev jag inte det :)

Anyway, now I'm off to bed. Nighty night.

100204

Dear Diary
Teoriprovet idag gick alldeles utmärkt. Jag hade endast tre fel och det är jag riktigt nöjd över. Imorgon väntar uppkörningen och jag är riktigt nervös!
Jag åt även lunch med en kompis som går ett annat program, hon går även i samma klass som min förälskelse, så honom han jag träffa också. Dock tror han att jag bara gillar honom som kompis, vilket jag gör, fast kanske lite mer tror jag. Som ni märker är jag inte helt säker på mina känslor. Nog om det.
Nu så jag sova, jag behöver all sömn jag kan få.

God natt.

100203

Dear Diary
Jag är ruskigt nervös inför imorgon. Jag har nämligen teoriprov och är väldigt rädd för att inte klara det. Jag vill verkligen ha körkort nu och det är bara teoriprovet samt uppkörningen som står i min väg. Jag har läst i körkortsboken hela kvällen igår samt idag. Nu borde jag väl ändå få godkänt på provet. Jag hoppas i alla fall det.

Nu ska jag sova för att vara riktigt utvilad till imorgon!

100202

Dear Diary
Efter att nästan ha fallit i gråt över de omöjliga matteuppgifter jag har i läxa bytte jag ämne och håller för tillfället på med körkortsteorin. Jag börjar att lite smått få ångest över detta. Jag har snart teoriprov och jag har inte läst så mycket som jag borde göra. Men det är bara att bita ihop och ta tag i det.

100201

Dear Diary
Jag vet vad jag vill skriva, däremot kan jag inte få utlopp för mina känslor genom ord. Jag har väldigt stor respekt för de människor med begåvning att skriva. Själv är jag en medelmåtta utan några begåvningar över huvud taget.

Jag trodde att det skulle vara lätt att få utlopp för mina känslor här, helt anonymt. Just nu fungerar inte det. Jag får fortsätta plågas i min ensamhet tills jag fått lite klarhet på vad jag egentligen vill få uttryckt. Det är alldeles för mycket som ligger begravt hos mig.

2009 var ett omvälvande år för mig. Jag antar att jag inte riktigt hunnit greppa allting ännu.


Bild från ffffound


100131

Dear Diary
Idag har jag försökt vara effektiv, ni vet när man har så mycket som måste göras att man känner att man håller på att gå under. En sån dag hade jag idag, men vad har jag egentligen fått gjort? Inte så mycket. Av nån anledning fastnade jag någonstans mitt i mina försök. Jag tror det var datorn som gjorde det, det känns i alla fall bra att skylla på den.

Trots mitt katastrofala misslyckande i pluggandet lyckades jag göra lite andra saker. Jag var på min tennisträning och dagens träning var väldigt rolig, men ack så tröttsam. Jag var riktigt slut efteråt! Men sådant är bara skönt.

Efter att ha ätit en fantastisk middag som jag själv bestämt (en sen födelsedagsmiddag) bar det som de flesta söndagar av mot våran scoutträff. Dagens träff bestod av städning i vårat nyrenoverade hus samt diskning. Jag blev satt på att diska alla saker eftersom att det skulle vara rent och snyggt nu när det är ny inredning. Jag och två av mina vänner hade då vattenkrig i köket. Nåja, ibland får man faktiskt ha det också.

Jag hade tänkt att skriva ett inlägg om något jag tycker är jättejobbigt. Men det får vänta, jag orkar helt enkelt inte just nu.


Dear Diary

Alla minns väl hur det var när man skrev dagbok som liten, hur man öppnade sig helt och fullständigt på de små pappersarken. Man låste omsorgsfullt det lilla lås som egentligen var hur lätt som helst att rycka upp, man gömde dagboken väl och hoppades att ingen skulle finna den. Är det någon som skriver dagbok idag? Inte så många skulle jag tro.

Jag är en sån person som gärna vill dela med mig av allt som händer i mitt liv, dåliga som bra saker. Men jag vill egentligen inte att nån ska veta, inte nån som känner mig.

Detta kommer bli min dagbok, istället för att skriva på de små pappersarken kommer jag skriva här. Och jag kommer skriva allt. Ni kommer få följa med mig genom lycka, förälskelser, sorg och allt som rör livet. Men aldrig någonsin kommer jag skriva vem jag är.


RSS 2.0